torsdag 21 februari 2013

LCHF - BMI

På ett vis kan jag tycka att BMI (body mass index) är ett lite förenklat sätt att mäta vikt i förhållande till hälsa. Vilken trivselvikt någon har påverkas av mycket mer än vad vågen säger. Men att extrema BMI-värden indikerar stora hälsorisker råder det däremot inte någon som helst tvekan om. Normalvikt innebär ett BMI mellan 18,5 och 25. BMI under 18,5 innebär undervikt. Mellan 25-30 innebär övervikt och BMI över 30 innebär fetma. (Här kan du mäta ditt BMI.) Personligen har jag noterat både alldeles för låga och alldeles för höga värden under årens lopp. Från 16,5 - 34,7 sedan jag blev vuxen. Fatta!? Helt sjukt vad kroppen måste ha tagit stryk!

Idag är jag glad för jag har äääntligen nått mitt delmål och har nu ett BMI som inte alls innebär så stora hälsorisker. Eller åtminstone så tror jag att jag nått mitt delmål. Har ju ett stort gipspaket som väger 2-3 kg så någon exakt invägning blir det inte. Vet att jag tjatar om LCHF och har inte för avsikt att försöka frälsa någon men jag mår bra av kostomläggningen. 14 kg ner sedan i somras! Inte någon extremt snabb viktnedgång men faktiskt utan någon ansträngning. Vi äter gott och är mätta och belåtna varje dag. Och vi är mycket piggare!



Det finns många olika typer av ätstörningar och viktproblem! Själv har jag aldrig varit drabbad av varken anorexi eller bulemi - har inte ens jojobantat som så många andra - men har alltid haft en kropp som reagerat med extrem känslighet för hur jag mår när det gäller infektioner, värk, stress, oro och liknande. Jag tror mig veta att jag inte är ensam om den här typen av problem. Men känner du inte igen dig eller om du inte gillar du analyser och statistik lika mycket (rent av nördigt!) som jag, så rekommenderar jag dig att sluta läsa nu!

När jag var i 15-årsåldern blev jag vegetarian. Till att börja med så var det av rena hälsoskäl. Jag hade under ett antal år haft problem med tätt återkommande infektioner och min mamma trodde att hälsokost (som man kallade det i början av 80-talet) skulle kunna hjälpa till att höja mitt immunförsvar. Det gjorde det! Så länge mamma ansvarade för matlagningen åt jag en välbalanserad kost. Vi åt i princip allt (utom kött, fisk och fågel) bara med nyttigare råvaror och mer omsorgsfull tillagning. Både mejeriprodukter och ägg ingick i kosten och min kära mor såg till att vi inte led brist på varken protein, nyttiga fetter eller vitaminer.

Sedan flyttade jag hemifrån och då blev det helt klart sämre med kostbalansen. Jag var engagerad i olika freds- och solidaritetsrörelser och mina skäl att vara vegetarian förändrades till att vara ideologiska. När jag var i 18-19-årsåldern valde jag att bli vegan och att äta endast råkost (= i princip inget fett alls och alldeles för lite protein) och tappade förstås i vikt från 57-58 kg till 46-47 kg. BMI-bottennoteringen var 16,5 och där fastnade jag i flera år. Till att börja med så gillade jag att vara smal som en catwalkmodell men när folk började undra om jag var allvarligt sjuk, då var det inte så kul längre. Jag försökte börja äta lite mer regelbundet och varierat för att gå upp i vikt men det visade sig vara mycket svårt. Hade inga som helst hungerkänslor och var därför tvungen att tänka på att jag måste äta varje dag. Lyckades inte alltid komma ihåg det med det oregelbundna liv jag levde på den tiden.

Så kom den dagen då jag träffade min exman och vi ville skaffa barn - en naturlig önskan när man funnit någon man vill leva med. Men det visade sig inte vara helt enkelt. Inte förrän jag slutade äta vegetariskt och lyckades kämpa upp min vikt till lite mer "lagoma" 50-52 kg blev jag gravid. Det tog nästan två år med vanlig husmanskost varje dag och en hel del chokladkakor. (Det sistnämnda var kanske inte så himla nyttigt men effektivt.) Under graviditeten hade jag däremot inga som helst problem att öka i vikt - tvärtom! Fick tre barn under loppet av fem år och gick upp 30 kg vid varje graviditet. Kräktes flera gånger/dagen och kunde därför bara äta mat som var lätt att få ner och sedan upp igen, dvs vitt bröd, pasta, banan och liknande. Mina sockervärden och mitt blodtryck blev väldigt höga under alla graviditeterna. Jag tappade sedan de flesta kilon jag lagt på mig innan det var dags igen men ett antal hängde envist kvar efter varje barn. Efter mitt tredje och sista barn hade jag gått från att c:a 50 kg till c:a 75 kg. Det innebar ju att jag i 30-årsåldern hade övervikt (enligt BMI: 26,9) men faktum är att jag inte upplevde det som något problem alls. Efter att ha varit ofrivilligt underviktig så pass länge så trivdes jag ganska bra med mig själv som lite rundare.

Under många år varierade sedan min vikt mellan 70-80 kg = (BMI: 25-29). Grundtesen har alltid varit att när jag mår bra så väger jag lite mer lagom. När jag mått risigt, rent fysiskt eller psykiskt (varit stressad och/eller orolig), så har jag genast ökat i vikt. Inte pga att jag ätit särskilt mycket mer än annars - utan faktiskt ändå. Eller egentligen (med facit i hand) så ha det kanske snarare varit pga att jag tappat aptiten (fått magkatarrsymtom) när jag mått risigt och därför bara lyckats äta smörgås och liknande "lättsmält" föda, dvs extremt kolhydratrik kost - precis som när jag varit gravid. Att jag är mindre aktiv när jag inte mår så bra är väl också ett skäl till viktuppgång, förstås.

Nu är jag ungefär halvvägs till mitt slutmål som är ett BMI på max 25. Det innebär att jag behöver gå ner minst 14 kg till. Det kommer nog ta ett tag men med LCHF känns det inte alldeles omöjligt. Och nu är det snart är det vår och när jag blir av med mitt gips så kommer det bli många, långa, härliga hundpromenader. Ser verkligen fram emot det!

För dig som inte känner till LCHF-kost så innebär det att man äter mindre kolhydrater och mer fett. Vi har helt tagit bort spannmål (särskilt vetemjöl) och socker. Här kan du läsa mer om vår kosthållning!


Inga kommentarer:

Etiketter

2014 (1) 2015 (1) 50-årsfest (1) Allan Beddo Band. Jönköping (3) barn (7) benfraktur (5) bloggstafett (1) BOK SM (4) Bokeri Förlag (4) bokeri.se (18) Bokeriassistans (8) bokeributiken (3) Bokerinytt (5) Bokmässan (4) Bokprat (4) bokproduktion (3) bröllopsdag (1) böcker (5) Cattis Frendin (1) copyright HD (38) dans (1) deadline (2) Debatt (7) dikter (8) Disa och Yrsa (2) drömmar (1) Duo Dito Förlag (32) Duo Dito trubadurerna (4) duodito.se (6) Dåtidsnovellen (4) e-bok (1) e-böcker (6) egen utgivning (1) familjen (7) Fantasy (1) filmmanus (1) filmprojekt (2) finalister (2) foto (1) framtiden (6) Framtidsnovellen (10) Funderingar (8) födelsedag (4) författarpresentation (1) Gästbloggare (1) Here I am (1) hundvakt (1) husbygget (5) höst (1) inspiration (2) Jobb (28) jobb. Bokeri (2) jul (3) julklappar (2) Julklappstips (1) Kul (16) Kulturhuset (1) kärlek (5) köksrenovering (4) layout (8) LCHF (9) magisk realism (1) Manusassistans (3) manusstopp (1) midsommar (1) minnen (1) missbruk (2) musik (10) målande (1) nordisk mytologi (1) noveller (2) novelltävling (12) NPF (9) Nutidsnovellen (4) Nytt år (2) paus (1) personligt (107) planer (2) rea (1) recension (2) release (8) semester (3) självmordsförsök (1) Skatteverket (coverband) (1) skrivande (22) Skrivarkurser (14) skrivartävling (7) studier (2) tant (1) Tant de Lux (2) trilogi (1) unga vuxna (1) Utlottning (2) valpar (12) Välkommen (1) vänskap (3) webbdesign (2) webbsidor (2) årskrönika (3) Älskade ungar (2)

Leta i den här bloggen